söndag 26 september 2010

Första frosten

Imorse var det vitt ute när jag kikade ut genom fönstret. Temeraturen hade varit nere och vänt vid -5 strecket inatt. En föraning om vad som komma skall. Jag och Lillgrabben packade våra ryggsäckar och begav oss mot skogen. Himlen var blå och solen gjorde sitt bästa för att tinade upp den frysta naturen. Första stopp blev den Lilla ån. Tanken var att få syn på en av åns invånare, nämligen hr Bäver. Spåren var många och tydliga, men själv höll han sig gömd. Nya träd hade fällts i en av höljorna. Lillgrabben har lärt sig det mesta om bävrar nu, om varför de fäller träd och hur man kan se andra spår efter dem. Pricken över i:et skulle vara att möta en öga mot öga, men det kommer nog. Vi gick vidare och hittade en lägerplats i solen. Eld tändes, kaffe kokades och korv grillades. Minnsann, var det inte ett och annat försiktigt vak också ute i vattnet.



Solen värmde gott och man hade ingen lust att bryta upp, men vi hade en annan viktig sak att utföra. Att åka bort till Ottsjön och ösa ur plastekan och vända den inför vintervilan. Det rikliga regnandet de sista dagarna hade fyllt båten till max, men med gemensamma krafter hade vi snart tömt den.



Som ni ser så är fjälltopparna skrudade i vitt nu. Visst har även hösten sim tjusning ? Nästa helg, ja då blir det hard core streamerfiske efter öring.

1 kommentar:

Uffe sa...

Man tappar nästan andan när man inser vilket fantastiskt vackert land vi bor i när man ser dina fina bilder. Och tänk att vi får lov att använda och vara vid så fina vatten som vi har i Sverige.