Det finska vemodet

Att ha finskt blod rinnande i sina ådror är verkligen inte uppmuntrande i dessa OS-tider. Frågan är om inte bottennappet kom igår kväll, i semifinalen i hockey mot USA. I avvaktan på att Lets dance skulle ta slut så jag kunde byta kanal, satte jag mig vid bindstädet en stund. Det blev några matukastreamers med Whiting soft hackle som vinge. Dessa kommer att gå under klubban på Tradera så småningom.

Jag såg fram emot en spännande semifinal, men när bytte kanal trodde jag inte mina ögon. 6-0 ! Jag var tvungen att titta en gång till. Jo, det stod 6-0, och det var inte tennis, det var hockey och det var i första perioden ! Tala om genomklappning. Efter matchen hade den finske hockeyexperten Kaj Kunnas en intressant teori i OS-studion. Han jämförde den finska och nordamerikanska mentaliteten. I USA och Canada ropas det "go Canada" och självförtroendet är på topp. I Finland däremot, råder någon form av Jantelag, kanske "Anttilag". Det börjar redan i skolan där barnvisorna sjungs i moll och det genomsyrar sedan hela samhället och mentaliteten, det finska vemodet.

I vilket fall som helst så saknas det vinnarskallar inom finsk idrott, i synnerhet inom hockeyn. Hur många semifinaler och finaler i stora mästerskap har de inte förlorat, trots ledning. Enda gången de gick hela vägen var 95, och då med en svensk coach, Curre Lindström. Så man kan lugnt säga att jag är luttrad, det är långt mellan glädjeämnena. Det verkar bara vara bakom ratten på rallyvägar och F1-banor som vinnarskallarna emellanåt finns. Den gamle Coubertin sa ju "Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl ". Vete f-n om jag håller med. Frågan är nu ifall jag ska sätta klockan på ringning kl 04.00 inatt för att se bronsmatchen och sista gången som Selänne, Koivu, Lehtinen och Peltonen spelar ihop. Pallar jag för ännu en motgång ?

Här är i varje fall några blå-vita som vunnit.